Idag fick jag åka till min älskade pollehäst.
Visste inte hur han skulle reagera, men antagligen skulle han väl vara som vanligt i sommarhagen - lyfter på huvudet men stannar gärna kvar för att hinna äta så mycket som möjligt innan mamma kommer och ska hämta honom. Men precis som vanligt började jag ropa på honom, vissla och ropa, och när jag kom in i skogen hörde jag massa brak i skogen, och så kommer lille Seven vilt travandes ur skogen och slog på tvärnit framför fötterna på mig.

Om de va just mig han hörde, eller bara vilken människa som helst, vet jag inte, men jag dog lite där faktiskt. Och han va så sjukt gosig i stallet. Gång på gång stångade han mej och tryckte in hans stora huvud i famnen på mej. Han är min lilla bebis! Och mamma älskar bebis ♥


Bild från förut nångång