Jeanette berättar en anekdot om en av sina mentorer inom sadelområdet. Han var uttagen till EM i fälttävlan då hästen blev halt, den återhämtade sig aldrig och fick tyvärr avlivas. När de sedan obducerade hästen hittades ett stort hål i bogbrosket, som den felsittande sadeln hade karvat ut. Trots en så allvarlig skada hade inte hästen protesterat i ridningen - och händelsen fick honom av skola om sig från ryttare till sadelmakare.
- Våra hästar står ut med jättemycket. De visar inte alltid när de har ont, säger Jeanette.
  
Sitter på tornutskotten
Hon börjar med en genomgång av hästens skelett. Många tror till exempel att ryttaren sitter på själva ryggraden, när det egentligen är så att tornutskotten kommer emellan ryggraden och de "muskelfiléer" där sadeln är placerad. Hästens tyngdpunkt hamnar vid det tornutskott som heter T14 och som pekar i stort sett rakt uppåt. Det är där ryttaren bör sitta.
- Tanken när vi rider är att hästen ska välva ryggen så att tornutskotten kommer isär. Men det är inga stora rörelser som är möjliga, vi pratar millimetrar, säger Jeanette.
Hästen har inget nyckelben, vilket gör att bogen är fästad i skelettet enbart med muskler. På toppen av det rörliga bogbladet finns ett känsligt brosk, som lätt kan skadas av en illasittande sadel. 
Andra skador som en tryckande sadel kan orsaka är exempelvis atrofi, alltså att muskelmassan tillbakabildas för att cirkulationen stryps.
- Nervskador är också vanligt. Det kan till exempel visa sig genom att hästen går bra på rakt spår men protesterar i hörnen. När den böjer sig är det en nerv som kommer i kläm och smärtar.
  
Anatomiska skillnader
Sadeln ska inte bara passa hästen, det är även viktigt att ryttaren får en korrekt position så att han eller hon kan inverka optimalt. 
- Ryttaren bör sitta med en naturlig s-kurva i ryggen, så att inte diskarna pressas ihop. I det läget fungerar ryggens stötdämpning som den ska, krummar du i stället ryggen blir den stum. Då kommer stötarna att fortplanta sig ner till hästen. 
En krum rygg får ryttaren till exempel om sadeln placerar honom eller henne i stolsits. Vissa kvinnor får ont i blygdområdet av sadeln, det kan leda till att hon omedvetet rätar ut ryggraden.
- Det är skillnad på mannens och kvinnans bäckenben. Män har mer centrerade sittben med högt blygdben och lång svanskota, medan det kvinnliga bäckenet är bredare, lägre fram och har kortare svanskota, säger Jeanette.
Hon menar att dessa fysiologiska skillnader gör att män, generellt sätt, har lättare att balansera sig i en sadel. Kvinnor måste vinkla bäckenet mer för att hamna i rätt position.
- Dessutom har vi större muskler på insidan av låren än vad män har, vilket gör att tån lätt vrids utåt, fortsätter hon.
Anatomin gör enligt Jeanette att en kvinna behöver en sadel med smal "midja", för att få plats med sina bredare lår. Dessutom behöver balanspunkten i sadeln ligga lite längre fram för att bäckenet ska hamna rätt.
- En hoppsadel placerar dig nästan alltid i stolsits, därför tycker jag inte att man ska rida markarbete i dem. Hoppsadeln ska du hoppa i, på marken passar en dressyrsadel bättre, säger Jeanette.
    
Akta bogbladet!
När det gäller hästen avgränsas den sadelbärande ytan framåt av bogbladet och bakåt av det sista revbenet.
- Sadeln får aldrig gå upp på bogen, den måste ligga kvar bakom bogbladet även när hästen jobbar. Tänk på att bogen kan röra sig tio till tolv centimeter horisontellt när hästen är i rörelse, säger Jeanette.
Bland annat har hon varit med om hästar som har börjat stoppa på hinder, där det senare har visat sig att ortspetsar eller koppjärn har tryckt på bogen. Det gör väldigt ont i landningen...
När det gäller bett hör man ofta rådet att det är bra med variation, du bör växla mellan olika bett för att trycket inte ska hamna på exakt samma ställe i munnen varje dag. Jeanette menar att det rådet även är applicerbart när det gäller sadlar.
- Har du två sadlar som ligger bra och som du kan variera mellan är det toppen. Eller varför inte rida barbacka någon gång ibland?
  
Spänn inte för hårt
När det gäller sadelgjorden vill vi att den ska ligga över den ytan under magen där hästen är som plattast, så att gjorden inte drar sadeln framåt. För långt bak får gjorden inte heller hamna, då kan den trycka på det lilla känsliga bröstbenet. Med andra ord är även sadelgjordsstropparnas placering viktig när man provar ut en sadel. 
- Om du har en elastisk gjord ska den ha resår på båda sidor, aldrig bara på en. Elastiskt är bra så länge du inte drar för hårt. Gör du det kan det bli sämre än med en stum gjord, eftersom det blir ett konstant drag över bröstkorgen. Spänn inte mer än vad du behöver för att sadeln ska ligga helt stilla, säger Jeanette.
Anatomiska gjordar blir vanligare och vanligare, och på en sådan ska rundningen gå framåt. Det är inte ovanligt att man ser dem vända åt fel håll.
Slutligen är Jeanettes bästa råd att vara lyhörd för hästens signaler. Har den väldigt svårt för någon rörelse, eller hugger efter dig när du kommer med sadeln, kan det bero på att den har ont.
- Jag har varit med om hästar som absolut inte kan lära sig att byta galopp, trots att de har varit på "uppfostringsanstalt". När de får en annan sadel på sig kan de helt plötsligt byta. «

Hittade en artikel på Hippson som jag gillade! Mycket man lär sig i deras korta men välinformerande små faktatexter... Det tackar vi för!

HÄR är länken till ordinarie artikel (den här texten är helt kopierad).